Mamma & jag, morsgris som jag var ;)
Jag med min egen morsgris... Mamma!, fyller 70 år idag!
Vi ska fira henne med mat ute på restaurang som hon själv önskat utan en massa presenter. Hon vill inte ha dem, hon vill bara ha sina barn och barnbarn samlade runt ett dukat bord :)
Men, en liten present ska hon få... av sin lilla dotterdotter ;)
Visst är det väl så att allas vår första kärlek i livet är just; Mamma.
På min väns lilla ett-åring så kan man riktigt se hur hon ser på sin mamma som den stora kärleken, den livsviktiga för henne, det är så underbart.
Jag är så glad att jag själv blev mamma och fick uppleva hur det känns. Trodde inte att jag var något mammamaterial ända fram till jag åkte in till BB. Men när hon sen kom fram så fanns det bara där, beskyddarinstinkten, den gränslösa kärleken och ömheten och allt som man inte visste man kunde känna bara föll över mig eller bubblade upp inom mig :)
Jag vet ju förstås att inte alla känner så på en gång och att inte alla människor heller har en mamma eller pappa som är deras första kärlek utan som fått kämpa sig fram under sin uppväxt ensamma som små asfaltsblommor...
Min mamma och jag är väldigt olika och jag har nog varit en jobbig och krävande unge emellanåt, men jag känner hennes villkorslösa kärlek som jag känner för mitt barn. Det är nog den starkaste kärlek som finns! Häftigt :)
Kram Andi
4 kommentarer:
Så fint du skriver om det vackraste som finns.
Rara kort på morsgrisarna :-)
Hoppas att ni får en trevlig kväll tillsammans!
Kram Trollmor
Vad fint du skriver tycker jag också. Hälsa mamma och gratulera henne.
Kram Siv
Så fint du skriver om din kära mamma och din lilla dotter. :)
Och det är ju så sant!!!!
Hoppas att det blev en jätte mysig dag för din mamma i går, men det är jag övertygad om att det blev. :)
Kram
M I N D I
Åh, anki, vad fint skrivet......det är så sant! Som mor blir man ibland rädd för att älska någon så mycket som man gör med sina barn! Man klarar sig inte utan dem!!! Mycket kärlek till er från J<3
Skicka en kommentar