Signe vill ner och sträcker sig efter att sätta tassen som stöd på mig.Den första tassen på mitt ena öga och den andra på axeln, sen försiktigt ner utefter min rygg tills hon kunde hoppa lite graciöst ner på golvet.
Signe är en fisförnäm ung dam med en envishet som en oxe. Vill inte hon något så vill hon inte. När vi åkte till vetrinären för kastrering så trodde jag att hon var på väg ut genom luckan i kattburen fast den var ordentligt stängd.
När hon en gång hade fått bajs på svansen, (herregud, hon har ju svans som en plym, allt fastnar!) och husse och matte var tvungna att hjälpa henne att ta bort det så slutade det med att husse fick ett par tänder i näsan!
Men vem älskar man då? Jo SIGNE!!! Hon är underbar :)
Nu har jag ställt in mitt gamla klaffbord i köket. Det ser litet ut men är inte det, det beror nog på att benen sitter så tätt. Men det räcker i alla fall åt oss.
Sambon slipade lite på det och jag oljade in det, känns som ett nytt bord!
Stökade undan de sista av julen idag, jag blir fort mätt på julen eftersom det börjar så tidigt nuförtiden i affärerna.
Några dagar kvar av skön ledighet har jag!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar