Minns när man åkte dit med mamma och pappa, trappan som knakade och lukten av nytt läder :) Det var på 70-talet det mina vänner och än i dag så är det sig likt med samma trappa som min flicka gick i idag och som hon kanske kommer att minnas sen :)
En dag förra veckan åkte jag med min svägerska och tittade lite på olika småvägar. Då fick jag syn på detta hus som låg en bit in från vägen alldeles övergivet. Jag tvärnitade nästan och backade bakåt och hoppade ur bilen för att ta ett kort. Det var nåt med det huset, jag tyckte om det direkt. Innan jag knäppte kortet så dansade två vita fjärilar tillsammans mitt framför ingången i syrenhäcken, det var så vackert. Men de hann flyga sin kos innan jag tog bilden.
Imorgon ska det bli besök hos en gammal vän. Hon ringde idag och sa "Nu har jag bestämt att vi måste träffas, och kan ni inte komma så hämtar vi er" ;)
Det är tur att någon tar tag i saken när det oftast bara rinner ut i sanden. Livet är så, ibland lever man i en sorts fas som inte vännerna är i och vice versa. Men det är det fina med äkta vänner, att man har dem kvar trots att det kan låååång tid mellan varven.
Önskar alla bloggisar en fin helg!
2 kommentarer:
Vad fina foton!
Träskorna ser riktigt supersköna ut!
Vilket härligt typsnitt du har i bloggen, den gillar jag verkligen!
och det där ensamma huset, så gulligt!
Kram från Eva
åååå,va fina träskorna va,måste haaaaa!!!
kramisar
Skicka en kommentar